Alan tillverkar bioplast av avfall från massa- och pappersbruk

Världen svämmar över av plast och forskarna varnar för en framtid med mer plast än fisk i haven. Nu finns tekniken att förvandla avfall och avloppsvatten till biologiskt nedbrytbar bioplast. Alan Werker är en av dem som vill hjälpa industrin med detta.

Plasten är ett stort problem för miljön och det pågår flera projekt runt om i världen för att hitta en lösning. Ett av dem är MultiBio; ett samarbetsprojekt finansierat av Vinnova där avfall och avloppsvatten från massa- och pappersbruk i Värmland ska få nytt liv som nedbrytbara produkter.

MultiBio är unikt eftersom tre självständiga processer satts ihop i en kaskad och all energi tas tillvara. Förutom bioplast skapas även biovätgas och fiskfoder. Målet är att öppna upp för företag som kan få ut de nya produkterna på marknaden.

 

Hela värdekedjan i MultiBio

I Multibio deltar ett tjugotal aktörer; bland annat Paper Province, tre värmländska pappersbruk, flera företag och universitetsforskare.

En av deltagarna är Alan Werker, specialist på biologisk vattenrening. Han är uppvuxen i Kanada där hans doktorsavhandling hade fokus på reningsprocesser för skogsindustriella vatten.

– När man renar vatten produceras bioslam. I slammet finns intressanta bakterier som kan omvandla föroreningar till polymerer om de matas på rätt sätt.

Polymeren kallas PHA (polyhydroxyalkanoat) och är en viktig byggsten som kan upparbetas till nedbrytbar bioplast.

 

Bioplast-konceptet sprids i världen

Alan Werker har i många år ägnat sig åt att få fram ett fungerande koncept. 2017 startade han och kollegan Simon Bengtsson företaget Promiko. De samarbetar med specialister och akademiska grupper och deltar i projekt världen över som stödjer bioplastkonceptet. De är till exempel med i forskargrupper i Nederländerna, Australien, Italien och Horizon 2020-projektet Scalibur som handlar om bioplast-produktion och andra förnybara resurser.

 

Framtidsteknik utvärderas på de värmländska bruken

I MultiBio görs tester på de värmländska bruken.

– Vi gör bedömningar av deras biologiska reningsprocess och diskuterar med brukspersonalen om hur man kan integrera produktionen av biopolymer i den befintliga reningsprocessen.

För Alan är det fascinerande att gräva på djupet i bioprocesserna och förstå egenskaperna hos polymererna i bioplasten.

– Det är en stor fördel att jobba i riktiga industriprocesser och få insyn i brukens utmaningar.

 

85 miljoner PET-flaskor ur ett bruk

Multibio handlar än så länge om att applicera idéerna i skogsindustrin. Att motivera utveckling och bevisa att det fungerar.

– I framtiden hoppas vi att produktionen av PHA ska bli ekonomiskt attraktiv och att produkter utvecklas. Varje bruk skulle kunna få ut mellan tusen och tre tusen ton PHA per år. Råvara som exempelvis skulle kunna användas för miljövänliga multilaminat, bestryknings- eller kompositmaterial inom pappersindustrin, säger Alan Werker.

Som en jämförelse motsvarar 2 000 ton PHA material till cirka 85 miljoner 1/2-liters PET-flaskor.

 

Bioplast med många fördelar

PHA-plasten har många fördelar jämfört med oljebaserad plast. Den är i grunden biologiskt nedbrytbar och kan därför förmultna i naturen. En annan fördel för miljön är att den lagrar kol. Men Alan tror inte att PHA-plasten kommer att lösa hela det stora plastproblemet i världen, långt därifrån. Det finns alldeles för många användningsområden av plast för det.

Han tror överhuvudtaget inte att det går att ersätta all plast i världen. Materialet är bra till mycket och kan finnas kvar, men bör användas på ett sätt som skonar miljön.

– Jag tror aldrig plasten kommer att försvinna helt. Men vi kan ersätta den inom många användningsområden. Det är onödigt med produkter som används i två sekunder och sen slängs i soppåsen.

Vad tror du om framtiden för din bransch?

– Jag hoppas att det kommer igång fler projekt där vi hjälper industri och kommuner att skapa möjligheter genom omvandling av avfall till förnybara råvaror. Det är en utveckling som är gynnsam för samhället.

 

FAKTA

Projektnamn: Miljötjänster från ett multifunktionellt bioraffinaderi (MultiBio)

Projektledare: Karin Willquist, RISE Research Institutes of Sweden

Övriga deltare: Paper Province, BillerudKorsnäs Gruvöns bruk, Rottneros bruk, Stora Enso Skoghalls bruk, Drinor, Fortum Waste Solution, Gårdsfisk, Karlstads universitet, Lunds universitet, Promiko och Sveriges Lantbruksuniversitet.

Finansiär: Vinnova och industrin (5,3 miljoner kronor under 2,5 år)

Slutdatum: Projekttiden sträcker sig till 2020

 

Alan Werker, konsult, forskare och specialist på biologisk vattenrening.

Ladda ner högupplöst bild här   

En bassäng som renar avloppsvatten på Stora Enso Skoghalls bruk, ett av bruken som är med i forskningsprojektet MultiBio. Alan Werker har varit på plats och gjort tester för PHA-produktion.

Ladda ner högupplöst bild på bassäng här



Laboratorieutrustning från Promiko på plats hos Stora Enso Skoghalls bruk för att testa möjligheten till PHA-produktion.

Ladda ner högupplöst bild på laboratorieutrustning här

------------------------------------------------

KONTAKTPERSONER PAPER PROVINCE

Marja Wängestam
Kommunikatör
m.wangestam@paperprovince.com
0739-58 46 99

Magnus Persson
Innovationsrådgivare
m.persson@paperprovince.com
070-342 79 41

---