2019-03-12 07:34Pressmeddelande

Fossilfria produkter skapas av brukens restströmmar

Några av deltagarna i MultiBio, från vänster Alan Werker, Promiko, Margareta Sandström, Stora Enso Skoghalls bruk, Markus Langeland, SLU, Sudhanshu Pawar, RISE, Magnus Persson, Paper Province, Erika Lönntoft, RISE, Johanna Björkmalm, RISE, Ed van Niel, Lunds universitet, Karin Willquist, RISE, Nils Hauri, Rottneros bruk, Maria Sandberg, Karlstads universitet, Michael Kempi, Fortum, David Sandström, BillerudKorsnäs, Tomas Gustavsson, Stora Enso Skoghalls bruk och Simon Bengtsson, Promiko.

Ladda ner högupplöst bild här

Ladda ner högupplöst illustration här

 

Unikt samarbetsprojekt gynnar miljön

Skapar fossilfria produkter av brukens restströmmar

 

Ett nyskapande innovationsprojekt med stor potential att bidra till en mer hållbar värld pågår för fullt. En samling experter skapar nya biobaserade produkter av överskottsslam och avloppsvatten från pappers- och massabruk. Resterna omvandlas till fossilfri plast, biovätgas och fiskfoder.

 

Projektet kallas för MultiBio och är unikt på flera sätt. Dels för att man satt ihop tre självständiga processer i ett system – en kaskad. Och även för att produktionen kan ske samtidigt som bruken fortsätter sin vanliga tillverkning.

— Vanligtvis konkurrerar industrin om en och samma råvara, men här har vi något som ingen annan vill ha. Det som tidigare var ett avfalls- och reningsproblem blir istället en resurs, säger Karin Willquist, forskare på RISE och projektledare för MultiBioio.

 

Nyttig bakterie upptäcktes

Det hela började för många år sedan när Karin Willquist och hennes forskarkollegor hittade en bakterie med förmågan att bryta ner hemicellulosa. Vid nedbrytningen bildas biovätgas och även en proteinrik biomassa som kan användas i fiskfoder. Parallellt arbetade personerna bakom företaget Promiko med att forska och utveckla ett sätt att producera bioplast från vattenrening och ett annat företag, Gårdsfisk, intresserade sig för alternativa fiskfoder.

På olika håll runt om i landet jobbar nu över tjugo experter med de tre processerna. Pappersbruken i Värmland är med, liksom forskare, fiskodlare, en rad andra företag och klustret Paper Province. Målet är att skapa förutsättningar för att få ut de nya produkterna på marknaden.

 

Biovätgas ersätter fossilt bränsle

De nya produkterna har många olika användningsområden. Biovätgasen kan användas som energibärare och ersätta fossila bränslen.

— Biovätgas blir mer och mer intressant. Man pratar om att börja använda den som flygbränsle. I bränslecellerna bildas endast vatten, inga föroreningar alls. Det är ett av de renaste bränslen man kan producera idag. Vi kanske inte kan producera tillräckligt med vätgas som räcker till hela flygindustrin, men vi kan bidra, säger Karin Willquist.

Biovätgasprocessen har tidigare bara undersökts i mindre skala i laboratorier. Man har då bara fått ut 33 procent av energivärdet, vilket inte blir lönsamt.

– I MultiBio använder vi resterande energi för att producera fiskfoder och bioplast, så all energi blir produkter. Vi tar tillvara på allt, säger Karin.

 

Bioplast ersätter vanlig plast

Efter att vätgasen är producerad får man ut ättiksyra och protein ur avfallsresterna. Ättiksyran blandas med slamavfallet och av det kan bioplast tillverkas. Materialet har många fördelar jämfört med oljebaserad plast. Eftersom det är biobaserat är det attraktivt för nya spännande tillämpningar, till exempel bestrykning av papper och kartong inom pappersindustrin.

 

Fiskfoder ersätter protein i fiskfoder

Fiskfoderingrediensen kan bidra till minskad utfiskning och sojaproduktion då den ersätter protein i fiskfoder. Proteinet produceras idag till stor del av fisk från världshaven eller soja från tropiska länder.

— Det här är en möjlighet att bidra till en effektivare användning av alternativa fiskfoder. Det finns ett starkt industriellt intresse för det. Gårdsfisk i Skåne har anpassat sin anläggning för att göra försök och ta reda på om fisken gillar fodret och kan växa på det, säger Karin Willquist.

 

Industriell symbios

Förutom miljövinsterna finns det ytterligare vinster med MultiBio. Under projektets gång har man sett stora möjligheter för hur bruken kan samarbeta i symbios.

– Bruken kan öka sin produktivitet genom att gå samman med avfallsproblematiken. Vi gjorde en aktörsanalys som visade att det finns drivkrafter för det, ett kommersiellt intresse och en möjlig värdekedja, säger Karin Willquist.

 

Finansierat av Vinnova

MultiBio är finansierat av Vinnova och bygger på två tidigare forskningsprojekt som genomförts med finansiering från Energimyndigheten, Vinnova och Formas.

— Genom de tidigare projekten vet vi att det finns potential att genomföra våra idéer. Vi har visat att det går att göra bioplast av slammet och vi vet att det går att göra vätgas av vissa strömmar av processvattnet. Men det är utmanande saker vi håller på med. Vi måste lösa säkerhetsproblematiken vad gäller biovätgasen bland annat. Men när vi lyckats lösa utmaningarna kommer MultiBio att underlätta implementeringen inom en snar framtid.

— Det här kan vara en spännande möjliggörare för att nå våra miljömål, avslutar Karin.

 

FAKTA

Projektnamn: Miljötjänster från ett multifunktionellt bioraffinaderi (MultiBio)

Projektledare: Karin Willquist, RISE Research Institutes of Sweden

Övriga deltare: Paper ProvinceBillerudKorsnäs Gruvöns brukRottneros brukStora Enso Skoghalls brukDrinorFortum Waste SolutionGårdsfiskKarlstads universitetLunds universitetPromiko och Sveriges Lantbruksuniversitet.

Finansiär: Vinnova och industrin (5,3 miljoner kronor under 2,5 år)

Slutdatum: Projekttiden sträcker sig till 2020

 


Om Paper Province

Paper Province is a world-leading business cluster within the forest bio-economy. We are owned and operated by more than 100 member companies. The cluster is based in Karlstad, Sweden, and mainly operates in the province of Värmland and the surrounding area, but also nationally and globally. Together with our member companies we work towards sustainable development with focus on innovation, skilled work force, internationalization and regional mobilization.